Digitalisering i rörelse – insikter från omvärldsbevakning kring AI, digitalisering och automatisering inom järnväg

Ett centralt exempel är EU:s kommande eFTI-förordning som ska möjliggöra helt digitala fraktdokument, vilket förväntas förenkla och effektivisera informationsutbytet i hela leveranskedjan. Samtidigt introduceras nya signalsystem och kontrollspecifikationer (CCS TSI 2023) som lägger grunden för automatiserad tågdrift och framtidens kommunikationssystem (FRMCS). Dessa initiativ visar på en tydlig riktning mot ökad digital integration, men innebär också stora krav på teknisk anpassning och regelverk.

Inom ramen för EU-finansierade projekt som Europe’s Rail utvecklas avancerade lösningar för automatisk tågdrift (ATO) och passagerarprognoser med maskininlärning. Syftet är att möjliggöra fler tåg, ökad tillförlitlighet och lägre kostnader – särskilt på regionala linjer där trafikvolymer är lägre. Samtidigt pågår satsningar på digitala fraktplattformar som ska skapa gemensamma gränssnitt för informationsdelning, även om juridiska hinder fortfarande bromsar interoperabilitet.

Innovationer och utmaningar i praktiken

Teknikföretag som Siemens visar hur AI kan användas för prediktivt underhåll. Andra innovationer, som AI-baserad visuell felsökning och Alstoms AI-drivna ljudsignaler för att förebygga olyckor och avskräcka djur från spåren, illustrerar hur tekniken redan idag kan stärka både drift och säkerhet. I Sverige pågår dessutom tester av 5G-kommunikation för järnväg – ett viktigt steg mot framtidens standard FRMCS.

Samtidigt som utvecklingen går snabbt framåt möter sektorn betydande hinder. Regelverk är ofta fortfarande pappersbaserade, statiska och dåligt integrerade med digitala verktyg, vilket fördröjer både godkännandeprocesser och införande av ny teknik. Trafikverket har därför betonat behovet av ett mer dynamiskt, digitalt regelverk som bättre kan följa den snabba teknikutvecklingen.

Även arbetet med AI befinner sig ännu i ett tidigt skede. Trafikverkets rapport visar att tekniken används i pilotprojekt för exempelvis spårinspektion och kundtjänst, men att mognadsnivån fortfarande är låg. För att kunna skala upp användningen på ett ansvarsfullt sätt återstår utmaningar kring datahantering, kompetensförsörjning och styrning.

Balansen mellan innovation och resiliens

Ett annat perspektiv som lyfts är vikten av resiliens. Vid ett branschmöte på Landsbygds- och infrastukturdepartementet under våren, där Trafikanalys deltog, betonades att teknikskiften inte får ske på bekostnad av robusthet och krisberedskap. För järnvägen, som är en del av totalförsvaret och används av andra samhällskritiska aktörer, innebär det att ny teknik och beprövade lösningar måste utvecklas parallellt. En expert Trafikanalys varit i kontakt med framhåller att det visserligen är tekniskt möjligt att stänga av automatiken och återgå till manuell teknik, men att detta är mycket personalkrävande. Samtidigt finns en oro för om det finns tillräckligt många personer med rätt kunskap och behörighet, och att manuella system i praktiken skulle kräva återkommande övningar för att fungera. Detta understryker behovet av att säkra både kompetensförsörjning och redundans när digitalisering och automatisering accelererar, så att helhetsperspektivet och säkerheten fortsatt står i centrum.

Slutsatsen är att digitalisering och AI är på stark frammarsch inom järnvägen, men att utvecklingen fortfarande är fragmenterad och osäker. För att verkligen dra nytta av teknikskiftet krävs samordning kring regelverk, interoperabilitet och kompetens-utveckling. Samtidigt måste resiliensperspektivet integreras i omställningen. För Trafikanalys innebär det ett behov av fortsatt bevakning och analys av hur tekniken påverkar effektivitet, kapacitet och robusthet i transportsystemet.

För den som vill fördjupa sig i hur denna omvärldsanalys har genomförts – inklusive metod, källor och arbetssätt – finns en separat metodartikel som beskriver upplägget mer i detalj.

Källor

Trafikverket (2025) AI: nuvarande användning och planer för framtiden Uppdrag genom regleringsbrevet 2025

Trafikverket (2025): AI-teknik bidrar till säkrare järnväg. Från tidningen Utbildaren.

Trafikverket (2023). Dynamiskt regelverk inom järnväg. 2024:020. Författare: Rettig, P. med flera. Luleå tekniska universitet. Tillgänglig via Trafikverket.

Artiklar om AI, digitalisering och automatisering som förekommit i RSS feeder under maj och juni 2025.

Analysen bygger på egen omvärldsbevakning med kompletterande stöd från AI-assistenten Järnvägsradarn (OpenAI), som använts för textbearbetning, faktakoll och syntes av komplex information. Järnvägsradarn, är en AI-assistent från OpenAI specialiserad på AI, digitalisering och automatisering inom järnväg.

Dialog med Anders Peterson, Teknisk doktor, Biträdande professor i Trafiksystem och Enhetschef Järnväg och kollektivtrafik vid Linköpings universitet.